Tillsammans med matematiken och filosofin så är astronomin en av de absolut äldsta existerande vetenskaperna. Trots att ämnet är så gammalt så händer det mer än någonsin inom astronomin. Under de senaste åren har bl a följande konstaterats:

• Tack vare satelliten WMAP har man kunnat konstatera att Universum är 13,8 miljarder år gammalt på två procent när, består till bara 4 % av vanlig materia, 22 % mörk materia och 74 % mörk energi. Universum är dessutom platt, expanderar allt snabbare p g a den negativa energikonstanten i den mörka energin och därmed kommer att expandera för evigt. Expansionen kommer dock (konstigt nog) att upphöra efter oändligt lång tid trots den allt snabbare expansionen. Dock så har inte Universum uppkommit riktigt på det sett som beskrivs i traditionell mening utan genom en enorm uppblåsning som kallas inflation...
• Svarta hål existerar och förekommer ofta, bl a nästan alltid i kärnan hos galaxer. Dessa svarta hål kan innehålla innehålla flera miljarder solmassor och ha en radie som skulle nå ut till Plutos bana...
• Einsteins allmänna relativitetsteori stämmer verkligen med mycket stor exakthet på makroskopiska avståndsskalor och numera är giltigheten hos teorin bestämd betydligt noggrannare än kvantmekaniken. Joseph Taylor och Russell Hulse fick 1993 års Nobelpris i fysik för att under mer än ett decennium ha studerat dubbelpulsaren PSR 1916+19 och konstaterat just detta. Problemet är nästan det att pulsarerna går exaktare än atomklockorna som används...
• Planeter utanför vårt solsystem har upptäckts främst tack vare bättre mätinstrument. Aleksander Wolszczan vid Pennsylvania State University gjorde den första upptäckten genom att studera omloppstiden hos dubbelpulsaren PSR 1257+12. Dock så är sannolikheten för att liv skulle finnas på denna planet helt obefintlig och fortfarande har man inte upptäckt någon planet med de rätta betingelserna men det är väl mest en tidsfråga...
• HST (Hubble Space Telescope) har tagit tydliga bilder på stjärnbildning. Aldrig tidigare har man sett så tydliga tecken på Universums dynamik...
• En hel rad himlakroppar i Kuiperbältet (uppkallat efter den holländske astronomen Gerard Kuiper (1903-1973) som sägs ha svarat för 2/3 av kosmogonin på 50-talet) har upptäckts med kraftfullare teleskop. Detta bälte ligger utanför de stora gasjättarna i planetsystemet och det är numera inte lika självklart att kalla Pluto för den nionde planeten. Ett korrektare benämning skulle kunna vara "den hittills största upptäckta medlemmen av Kuiperbältet". En kontrovers om vad Pluto i själva verket är pågår just nu...
• Inom kosmologin, som beskriver fysiken på de största avståndsskalorna, så diskuterar man inte längre om Solen är i mitten av Solsystemet eller ej, utan p g a strängteorin, som beskriver fysiken på de minsta avståndsskalorna, om det finns flera universa.

Länkarnas ordning har jag rankat efter (i mitt tycke) fallande aktualitets- och sevärdhetsgrad:

Pågående projekt 

• Cassini-Huygens: Detta är ett samarbete mellan NASA, som har gjort Cassini, och ESA, som har gjort sonden Huygens. Efter en nästan sju år lång resa med start den 15:e oktober år 1997 och färdplanen Jorden-Venus-Venus-Jorden-Jupiter, för att samla energi, så gick äntligen Cassini in i omloppsbana runt Saturnus den 30:e juni år 2004. Denna sond är uppkallad efter den italienske astronomen Giovanni Cassini (1625-1712) som bl a utforskade Saturnus ringar. Cassini skall utforska Saturnus och dess intressanta måne Titan genom att gå in i bana runt planeten under flera år och skicka ner bisonden Huygens till Titan (uppkallad efter holländaren Christiaan Huygens (1629-1695) som upptäckte månen). Cassini är en stor sond (5700 kg), drivs av en omdiskuterad 885 Watts drivkälla av plutonium och skall undersöka Saturnus ringar, atmosfär och magnetfält. Huygens skall inträda i Titans atmosfär den 14:e januari år 2005 som är mycket lik Jordens och kommer att blir projektets höjdpunkt. Cassini fortsatter alltjämnt att samla in data och har tagit enastående bilder av bl a Saturnus ringar.
• Stardust: Denna sond har haft i uppdrag att samla in stoft från kometen Wild 2 med sin aerogel-platta när den passerar genom Solsystemet och ta tillbaka detta stoft till Jorden. Sonden skickades upp den 7:e februari år 1999. Efter flera års manövrerande i rymden så lyckades Stardust passera Wild 2 den 19:e januari år 2004. Den 15:e januari år 2006 landade Stardust i Utah, USA.
  I projektet Stardust@home får du och jag vara med och leta efter partiklar som har fångats upp i aerofoilen och som kommer från stjärnor m m och inte kometen Wild 2. Detta p g a att det är svårt att hitta dessa partiklar och datorigenkänningsprogram inte klarar av detta än. Det beräknas vara 40-100 stoftpartiklar som kommer från stjärnor medan mer än en miljon av partiklarna kommer från Wild 2.
• SST (Spitzer Space Telescope): Är det sista av NASA:s fyra "Great Observatories" och hette tills strax efter uppskjutningen för SIRTF (Space Infrared Telescope Facility). Är uppkallat efter Lyman Spitzer Jr. (1914-1997) som var bl a en av Hubble-teleskopets främsta förutspråkare. SST kan se infrarött ljus från 3,6 till 160 mikrometer och kan därmed se termisk strålning i t ex galaxcentra igenom dammoln men även glödande interstellär materia. Med teleskopet hoppas man på att hitta spektralbevis för organiska molekyler i andra galaxer, kategorisera galaxer på ett nytt sätt och förbättra kunskapen om planetbildning kring stjärnor. Nästan omedelbart hittade SST Sedna, det första identifierade objektet som befinner sig utanför Kuiperbältet och halvvägs som längst till Oorts moln.
• Chandra: Hette tidigare AXAF (Advanced X-ray Astrophysics Facility) innan den genom en öppen omröstning döptes om i december år 1998 efter den indiska vetenskapsmannen Subrahmanyan Chandrasekhars smeknamn "Chandra". Är NASA:s uppföljare till Einstein observatoriet och är det tredje "Great Observatory". Teleskopet sköts upp med rymdskytteln Columbia den 23:e juli och blev dess tyngsta last. Teleskopet gick in i en starkt elliptisk bana som tillåter oavbrutna observationer på upp till ett dygn. Teleskopet förväntas fungera i åtminstone fem år och har en vinkelupplösning som är åtta gånger större än det bästa förra. Det första objektet som observerades blev Cassiopeja A, en gammal supernovarest. Sedan dess har en mängd intressanta bilder publicerats och Chandra tar verkligen de hetaste bilderna just nu!
• Swift: Är en satellit från NASA som studerar plötsliga gammastrålningsutbrott genom att detektera dessa, snabbt rikta in sig mot källan, fotografera den och försöka identifiera källan till gammastrålningsutbrottet i optiskt ljus. Det två första stegen går på ungefär en minut.
• Hubble Space Telescope: Här kan du se på de intressantaste bilderna taget av världens bästa, och absolut dyraste, teleskop. HST sköts upp år 1990 och är det mest ambitiösa astronomiprojektet som någonsin har genomförts. Satelliten har fem instrument som använder ljuset ifrån 2,4 meters spegeln. Tyvärr var spegeln felslipad p g a att testsystemet var felkonstruerat och först i december år 1993 kunde astronauter ombord på Endeavour installera världens dyraste "glasögon" på HST. Tack vare instrumentet COSTAR och den nya Wide Field Planetary Camera (WFPC2) är nu synen återställd till 95% och HST utför ännu mer fascinerande upptäckter än innan. Tack vare detta teleskop så har flera stora upptäckter gjorts, både inom Solsystemet, i Vintergatan och ända bort till Universums utkanter. I februari år 1997 gjordes den andra uppdateringen av teleskopet då bl a den nya kameran NICMOS (Near Infrared Camera and Multi-Object Spectrometer) för infrarött ljus installerades. Nu senast så har mycket vackra färgbilder levererats av Hubble Heritage Team. Sedan dess har flera ytterligare besök med rymdfärjan gjorts för att uppdatera teleskopet med nya kameror samt laga fel i bl a gyroskop. Nu är dock teleskopets framtid hotat p g a Bush-administrationens målsättning att skicka människor till Månen och Mars via ISS. Detta efter det att Kina fick sin första taokonaut i rymden.
• WMAP (Wilkinson Microwave Anisotropy Probe): Satelliten sköts upp den 30:e juni år 2001, placerades i andra Lagrangepunkten och har förfinat COBE:s mätningar av mikrovågsbakgrunden. WMAP har genom att mäta mikrovågsbakgrunden på fem olika frekvensband mellan 23 och 94 GHz kunnat bestämma en rad grundläggande parametrar om Universum med en osäkerhet som bara är två procent! Bl a är Universums ålder 13,8 miljarder år, består av 4 % vanlig materia, 22 % mörk materia och 74 % mörk energi. Analysen pekar även på att Universum är platt, expanderar allt snabbare och kommer att expandera i all evighet. Satelliten fortsätter att fungera och datan kommer allt eftersom att ytterligare förfinas. I början av år 2006 släpptes resultaten från en mer noggrann analys av satellitens data. Denna bekräftade dock mest den ursprungliga datan och ökade noggrannheten hos denna en aning.
• Mars Exploration Rover Mission: Består av två separata sonder som landar på Mars på motsatt sida av planeten och utforskar området kring landningsplatsen med radiostyrda marsbilar. Landningsplatserna är i båda fallen utsedda för att hitta bevis för att vatten har funnits och de har de gjort! Gusevkratern (Spirit) är en stor nedslagskrater som tidigare kan ha varit fylld med vatten. Meridiani Planum (Oppertunity) kan ha mineraler som skulle tyda på att det tidigare har funnits vatten.
• Mars Global Surveyor: Sköts upp den sjunde november år 1996 och är ersättaren till marssonden som gick om intet den 21 augusti år 1994 när den skulle gå in i omloppsbana runt Mars. Sonden kom fram till Mars i september år 1997 och observerade ytan med Mars Orbiter Camera (MOC) under ett år då andra fasen av luftbromsningen unleddes och som pågår fram till i mars år 1999. Upplösningen, på 0,5 meter per pixel, är så bra att sonden har lyckats se flera av de sonder som har landat där. MGS har även löst mysteriet med Mars Polar Lander som mystiskt bara tystnade i och med landningen år 1999.
• Deep Impact: Skall skicka ner en konstgjord projektil av ren koppar som skall kollidera med kometen Temple den 4:e juli år 2005. Detta för att med spektroskopi kunna observera vad kometen består av när en 25 meter stor krater skapas. Dessutom filmas händelsen. Sköts upp den 30:e december år 2004.
• SOHO: (SOlar and Heliosperic Observatory) Detta projekt, som är ett samarbete mellan NASA och ESA, sköts upp i slutet av oktober år 1995 och skulle under en längre tid oavbrutet studera Solen. Detta inkluderar den yttre atmosfären, uppkomsten av solvinden och strömningarna hos denna. Satelliten är placerad i första lagrangepunkten som ligger mellan Jorden och Solen och tar hela tiden bilder som visar hur Solen förändrar sig. Tyvärr gjordes ett programmeringsfel vilket ledde till att satelliten började rotera okontrollerat och förlorade kontakten med Jorden. Kontakten lyckades dock återupptas efter några månader under hösten år 1998. (Amatör-)astronomer upptäckte snart att det går att upptäcka massor av kometer m h a SOHO. Sedan dess har mer än 1000 kometer upptäckts med SOHO. Du kan bli Sveriges andra person genom tiderna som upptäcker en komet på detta sätt!
• International Space Station (ISS): De första två modulerna till Mir:s internationella efterföljare och mänsklighetens trappsteg mot Mars kopplades ihop den sjätte december år 1998. Detta projekt i biljonklassen är ett samarbete mellan rymdflygstyrelserna i USA, Europa, Ryssland, Japan och Kanada skall bli det största internationella projektet som har genomförts inom detta område. Målet med stationen är dels att bedriva långsiktig forskning i mikrogravitationsmiljö samt förbereda för en resa till Mars.
• 2001 Mars Odyssey: Skickades upp 7 april år 2001 och anlände till Mars den 24 oktober samma år. Från februari år 2002 till augusti år 2004 skall sonden kartlägga Mars fördelning av kemiska element och mineraler.
• Rosetta: Gemensamt NASA/ESA-projekt som skall försöka samla in prover från en kometkärna och ta tillbaka dessa till Jorden genom att landa en modul på kometen i november år 2014 och dessutom cirkla runt kometen tills i december år 2015. Uppskjutningen skedde den 2 mars år 2004. Skall åka till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och vara framme i augusti år 2014. Projektet skall pågå i tolv år.
• XMM-Newton: Är ett av ESA:s hörnstenar inför det nya årtusendet. Sköts upp den 10 december år 1999 och gick enligt planerna. Teleskopet består av tre röntgenteleskop. Har dock kommit i skuggan av Chandra.
• FUSE: (Far Ultraviolet Spectroscopic Explorer). Använder högupplöst spektroskopi i det ultravioletta bandet för att göra upptäckter.
• Ulysses: Är ett samarbete mellan ESA och NASA som sköts upp i oktober år 1990. Ulysses utforskar Solens poler genom att ha tagit hjälp av Jupiters gravitation för att ta sig ut ur ekliptikan. Sonden bär med sig en mängd med instrument vars data skicks tillbaka med hjälp av en satellit som hela tiden riktas mot Jorden. Den första delhöjdpunkten på projektet ägde rum under hösten 1994. Ulysses kommer att hålla sig i närheten av Solen åtminstone ett par år in på nästa årtusende. Är den sond som har nått längst ut ur ekliptikan.
• Cluster II: Består av fyra identiska satelliter med tio instrument ombord som skall studera formen och uppförandet hos små strukturer i Jordens plasmaomgivning. Meningen med att samtliga fyra satelliter skall göra samma sorts observationer är för att kartlägga de lokala skillnaderna i plasman. Cluster I satelliterna skulle sändas upp med den första uppskjutningen med ESA:s nya raket, Ariene-5. Tyvärr så var man tvungen att spränga raketen med bl a de fyra satelliterna ombord. Cluster II blir ersättarna till det ursprungliga Cluster-projektet.
• INTEGRAL: (INTErnational Gamma-Ray Astrophysics Laboratory) ESA:s nyaste projekt med bidrag från Ryssland och NASA som kommer att kosta fem miljarder dollar och skickas upp år 2001 med en rysk Protonraket i en starkt excentrisk bana (72 timmars omloppstid). Satelliten kommer att bära fyra instrument; två instrument för högupplösning av gammastrålning och spektroskopi samt två för att övervaka himmeln i röntgen och synliga våglängder. Projektet kommer att pågå i två till fem år. Är "vassare" än både Compton Gamma Ray Observatory och Granat.
• ISO: (Infrared Space Observatory) Är ESA:s aktuellaste projekt jämte SOHO. Satelliten sköts upp i slutet av år 1995 och håller för första gången på att utforska det infraröda spektrumet. ISO är kylt med flytande helium och är utrustad med instrument för fotometriska, spektroskopiska och polarometriska observationer vid våglängder från 25 till 200 mikrometer.
• HETE: (High Energy Transient Explorer) Skall studera gammastrålningsutbrott med början år 1999.

Genomförda projekt 

• Galileo: Efter mycket problem, främst med kommunikationsparabolen som inte ville fällas ut (p g a att en tekniker hade glömt att lossa en skruv) och som har minskat överföringshastigheten tusenfaldigt, så är nu sonden sedan ett december år 1995 framme vid Jupiter och tar mycket sevärda bilder på planeten och dess månar. Sonden Huygens byggd av ESA trädde vid sondens framkomst in i Jupiters atmosfär och sände tillbaka en hel del intressant information om dess atmosfärsförhållanden. Galileo har utforskat Jupiter och dess månar på ett betydligt grundläggande sätt än vad Voyager hade tid och förmåga att göra.
• CGRO: (Compton Gamma Ray Observatory) Var ett av NASA:s största satellitprojekt. Observatoriet väger hela 17 ton vilket gör den till den dittills tyngsta astrofysiska lasten som skjutits upp. CGRO använde sina instrument känsliga för gammastrålning sedan i april år 1991 till att studera flares i Solen, pulsarer, supernovaexplosioner, kvasarer samt samverkan mellan kosmisk strålning och det interstellära mediet.
• Hipparcos: (HIgh Precision PARallax COllecting Satellite) Har kartlagt positionen parallaxen och egenrörelsen hos mer än 100000 stjärnor. Trots att det sista raketsteget inte tändes och satelliten därmed kom in i en starkt elliptisk bana i stället för en stationär bana så har satelliten lyckats med sina mål. Kataloger baserade på satellitens data har efter flera års arbete just färdigsammanställts och ger nu bl a nya exakta avståndsbestämningar till objekt i Vintergatan som omreviderar Universums avståndsskalor och kommer att ligga till grund för framtida bestämningar om Universum är öppet eller slutet.
• COBE: (COsmic Background Explorer) Detta teleskop, kylt med flytande helium, hade i stort sett bara en uppgift; nämligen att konstatera om mikrovågsbakgrunden i Universum är svartkroppsfördelad och om det finns lokala fluktuationer i den svagt glödande resterna från Big Bang som kommer ifrån inflationen. Efter flera års observerande kom John Mather, George Smoot med flera fram till att det är så och att bakgrundsstrålningens temperatur är 2,726 Kelvin. Denna upptäckt borde på lite längre sikt kunna utröna i ett Nobelpris. Satelliten stängdes av den 23 december år 1993 efter det att dess flytande helium tagit slut men datan som insamlades hade inte analyserats färdigt förrän under våren år 1998.
• Voyager: Dessa två sonder är troligen de absolut berömdaste. Voyager I och II besökte Jupiter, Saturnus, Uranus samt Neptunus och gav för första gången människorna på våran planet en chans att få se hur de stora gasjättarna såg ut på nära håll. Till och med i science-fiction filmer som 2001(?) stod dessa sonder i centrum. Sonderna har nu passerat alla de kända planeterna och är på väg ut ur Solsystemet. Innan Voyager II i stort sett deaktiverades så togs fotografier på planeterna ifrån ett avstånd av ungefär 50 AE.
• NEAR: (Near-Earth Asteroid Rendezvous) Är NASA första lågkostnadssatellit i Discovery-programmet som sköts upp i februari år 1996 och som har som främsta uppdrag att gå in i bana runt asteroiden 433 Eros. Den 14:e februari år 2000 gick NEAR in i omloppsbana runt Eros och blev därmed den första artificiella satellit som går in i omloppsbana runt en asteroid. Detta efter att en gång tidigare ha misslyckats med att komma i rätt bana för Eros efter det att en raketmotor inte fungerat för att korrigera banan. NEAR skall nu cirkla i mer än ett år runt Eros, i bland så nära som på 10 km avstånd och kartlägga asteroidens karakteristik, yta och geologi.
• BeppoSAX: Italiensk/holländsk röntgensatellit som har hjälp till att lösa gåtan med gammastrålningsutbrott. Genom att kunna bestämma positionen hos plötsligt uppdykande röntgenstrålningskällors position på några bågminuter när så har andra teleskop kunnat riktas in mot källan och i några fall observerat troliga källor i andra delar av spektrat. Den 8 maj år 1997 lyckades satelliten hitta ett objekt som var gammastrålade, lyste i synligt ljus samt emitterade radiostrålning. Ett långtida problem hade därmed fått början på sin lösning. Den 25:e april år 1998 observerade BeppoSAX det närmsta långa gammastrålningsutbrottet på 120 miljoner ljusårs avstånd från supernova 1998BW. Denna observation blev sådden till teorin om att långa gammastrålningsutbrott härrör från supernovor. Satelliten och projektet har fått det amerikanska Bruno Rossi priset för deras insatser. Satelliten har dock haft problem med gyroskop som har slutat fungera så satelliten har varit ur drift från och till under en tid. Satelliten är numera ersatt av NASA:s Swift som är betydligt snabbare på att reagera på gammastrålningsutbrott.
• Magellan: Denna satellit gav oss här på Jorden för första möjlighet att studera hur Venus ser ut i stor skala. Tack vare Magellans radar, som kunde se igenom de extremt tjocka molnen så kunde i stort sett hela planetens yta kartläggas under fyra års tid. Satelliten kom fram till Venus år 1990 och gick i en elliptisk bana runt Venus som låg mellan 290 och 8460 km över planeten.Varje omlopp varade lite över tre timmar, men det är bara under 37 minuter som själva kartläggningen skedde och då kartläggs en upp till 17000 km lång och 20 km bred remsa av ytan. Under resten av tiden skickades data tillbaka till Jorden. Sonden hade tidvis problem med överhettning och ett fel i styrprogrammet orsakade kontaktavbrott ibland som kunde vara i flera dygn. Trots allt har 98 % av Venus kartlagts med upplösningen på upp till 50 meter. Magellans bana sänktes senare närmare planeten trots budgetproblem och gjorde en gravitationell karta där bl a berg kan ses. Under sommaren år 1994 avslutades det lyckade Magellan-projektet då sonden inträdde i Venus täta atmosfär och brann upp.
• Mars Pathfinder: Denna farkost sköts upp den 4 december år 1996 och landade på Mars den 4 juli år 1997 (USA:s nationaldag). Där landsatte den miniatyrbilen kallad Sojourner som utforskade den närmsta omgivningen kring landningsplatsen och som fjärrstyrdes ifrån Jorden. Detta blev oerhört populärt att studera den lilla farkostens äventyr och fler än vid något annat tillfälle hittills i Internets historia besöktes en hemsida, i detta fall sondens. Det roliga varade fram till november då man förlorade kontakten med farkosten. I mars år 1998 så förklarades projektet avslutat.
• Pioneer: Dessa två sonder var de första som flyg förbi Jupiter och Saturnus. Pioneer I och II konstruerades även för att studera solvinden och det interstellära mediet. Sonderna är numera över 70 AE ifrån Solen och har en hastighet på 12 km/s. Fortfarande, drygt 25 år efter uppskjutandet år 1972, är två instrument aktiverade på sonderna för att kunna konstatera när sonderna lämnar Solsystemet.
• Mariner: Skickades upp i oktober år 1973 med en Atlas-raket. Besökte Venus och färdades vidare till där den gick in i omloppsbana runt Solen och gick tätt intill Merkurius två gånger. Projektet var fullt av problem och sonden fick stängas av efter det andra varvet. Upptäckte det ytterst svaga magnetfält som Merkurius har.
• Giotto: Detta var ESA:s första rymdsond som sköts upp år 1985 för att studera kometen Halley i mars år 1986 och gick närmast objektet av de sonder som studerade den. Kameran tog många bilder vid olika våglängder och bestämde konsistensen hos kometen genom att passera genom dess svans. Trots kraftiga skador som bl a slog ut kameran var sonden tillräckligt intakt och hade tillräckligt med bränsle för att studera kometen Grigg-Skjellerup den 10 juli år 1992.
• ROSAT: (ROentgen SATellite) Detta röntgenobservatorium sköts upp i Juni år 1990 och är ett samarbete mellan Tyskland, USA och Storbritannien. Den 11 september år 1994 stängdes teleskopet av och den kvarvarande detektorgasen sparas till år 1997 då en heltäckande kartläggning av himlen skall göras.
• IUE: (International Ultraviolet Explorer) Gemensamt projekt mellan NASA, ESA och Storbritannien som sköts upp år 1978. Detta var den första astronomiska satelliten som placerades i en synkron bana. Hittills har IUE gjort observationer på mer än 10000 objekt. Trots att attitydkontrollsystemet delvis gick sönder fungerar satelliten fortfarande tillfredsställande efter 16 år (1994). IUE samarbetar med tyska ROSAT-satelliten (som observerar himmelns röntgenspektrum) under ett projekt kallat RIASS (Rosat-IUE All Sky Surveys).
• Clementine: Denna rymdsond som byggdes av försvarsdepartementet i Förenta Staterna på rekordtid, mest som ett projekt för att testa ny teknik, tog under sin korta levnadstid en enorm uppsättning med fotografier, närmare bestämt 1,8 miljoner! Flera foton på Jorden togs men den största upptäckten var dock nog att is på Månens sydpol upptäcktes. Det var meningen att sonden skulle fortsätta till en asteroid i asteroidbältet men farkosten gick sönder innan dess. På sidan har du möjlighet att studera i stort sett vilken del som helst av månytan ner till en upplösning av en kilometer. I mars år 1998 upptäckte man att Månen har is vid polerna tack vare data från Clementine.
• EXOSAT: Var verksam mellan maj år 1983 och april år 1986 och gjorde 1780 detaljerade observationer av vitt skilja slag inklusive aktiva galaktiska kärnor, koronor hos stjärnor, katalytiska variabler, vita dvärgar, röntgenstrålande dubbelstjärnor, galaxhopar och supernovarester. En särskilt lyckad aspekt hos projektet var den excentriska 90 timmarsbanan som för första gången gav möjligheten att studera variabiliteten hos röntenkällor under flera dagar i taget.
• IRAS: (Infra-Red "Astronomical" Satellite) Är till största delen en holländsk satellit som fram till år 1983 kartlade det infraröda spektrumet av himlen. Sedan dess har det mycket långvariga analysarbetet pågått (holländarna har varit snåla med att dela med sig av materialet). IRAS kartlade "den stora vallen" och kom fram till ett värde på den kosmologiska konstanten som i bästa fall överstiger Omega=1. Detta är i så fall det första exemplet på en mätning som ger ett platt eller slutet Universum.
• Mars Surveyor 98: Projekt som består av två sonder. Mars Climate Orbiter, som sköts upp den 11 december år 1998, samt Mars Polar Lander, som sköts upp den 3 januari år 1999. Sonderna skall vara framme den 23 september respektive den 3 december år 1999.

Framtida projekt 

• LISA: (Laser Interferometer Space Antenna) För detektion av gravitationsvågor. Skall kunna göra noggrannare mätningar av gravitationsförändringar vid låg frekvens (10^-4 till 10^-1 Hz) än vad som är möjligt idag. Är ett av de intressantaste framtida projekten i rymden.
• Herschel Space Observatory: Kallades tidigare FIRST (Far InfraRed and Submillimetric space Telescope) ESA-satellit som skall observera den i stort sett outforskade elektromagnetiska spektrat mellan våglängderna 100 mikrometer till 1 mm. FIRST:s mål är att studera det interstellära mediumets fysik och kemi och hur materia klumpar ihop sig när protostjärnor bildas. Dessutom skall satelliten undersöka den kosmiska bakgrundsstrålningen. Konstruktionen av sonden påbörjades år 2001, den skall skjutas upp i februari år 2007 och skall vara verksam tills ca år 2011.
• GAIA: (Global Astrometric Interferometer for Astrophysics) Projekt baserad på optisk interferometri med extremt stor baslinje som ingår i ESA:s Horizon 2000 Plus program. Skall kunna uppnå upplösningar på ungefär 10 mikrobågsekunder och mäta parallaxen hos stjärnor ungefär 100 gånger bättre än Hipparcos har gjort det, både med tanke på mängden stjärnor och gränsmagnituden. Observatoriet skall skickas upp år 2011. Även Lunds universitet är inblandad i detta projekt.
• JWST: (James Webb Space Telescope) Kommer att bli ersättaren till Hubble Space Telescope. Kommer att skickas upp i augusti år 2011 och placeras i andra Lagrange-punkten. Den kan alltså inte servas ifrån Jorden på samma sätt som HST.
• MORO: (Moon ORbiting Observatory) Nytt spännande projekt.
• Kepler: Skall leta efter planeter runt andra stjärnor där förhållanden är lämpliga för liv.
• SIM: (Space Interferometry Mission) Skall skickas upp år 2009 och precis som GAIA kartlägga stjärnornas position.
• TPF: (Terrestrial Planet Finder) Precis som Kepler så skall den leta efter planeter lämpliga för liv runt andra stjärnor.
• COBRAS/SAMBA: Uppföljare till COBE.
• SAFIR: (Single Aperture Far-InfraRed observatory) Uppföljare till Spitzer Space Telescope och Herschel Space Observatory.
• STARS: Nytt spännande projekt som skall förbättra förståelsen av stjärnorna.
• STEP: (Satellite Test of the Equivalence Principle) Nytt spännande projekt som skall testa Einsteins relativititsteori i ytterligare ett test.
• Pluto-Kuiper Express: Denna sond skulle för första gången utforska Pluto och dess måne Charon. Projektet är relativt billigt men skall ändå nå ut till Pluto på kort tid. P g a George Bush Jr önskan att komma till Mars har dock projektet lagts ner till förmån för utveckling av neukleära drivkällor av farkoster. Målsättningen är nu att kartlägga Pluto före år 2020 via ett annat projekt.

Ett nyhetsblad som kommer ut varje vecka med det senaste som händer inom rymdfarten är Jonathan McDowell's Space Report. Han gör även Sky & Teleskope's sida om rymdfart varje månad.

Så här ser Solen ut just för tillfället på en hel uppsättning sätt; bilderna är vanligvis bara några timmar gamla. I stort sett alla bilder som inte är svartvita är färgkodade för att öka deras intryck. De är ordnade efter ökad våglängd undantaget de magnetiska bilderna som inte har någon elekromagnetisk våglängd. Genom att klicka på bilderna kan du ladda hem högupplösande varianter av dem och genom att klicka på länkarna under bilderna kan du få mer information om bilderna och instrumenten som har tagit dem.

Fe IX/X 17,1 nm (EIT - SOHO)	Fe XII 19,5 nm (EIT - SOHO)	Fe XV 28,4 nm (EIT - SOHO)	He II/SI XI 30,4 nm (EIT - SOHO)
Kalcium 393 nm Kitt Peak	MDI 676 nm (MDI - SOHO)	LASCO C2 (SOHO)	LASCO C3 (SOHO)
Spektrumheliograf 1083 nm (Kitt Peak)	Magnetogram (Kitt Peak)	Koronan (Mauna Loa)	Röntgenstrålning (Yohkoh)

En revolution inom upptäckandet av kometer har skett i och med LASCO-instrumentet (Large Angle and Spectrometric COronagraph) ombord på SOHO. Mer än 1000 st kometer nära Solen har upptäckts på ett par år. Bli den andre genom tiderna i Sverige som hittar en komet! Du behöver inte mycket mer än tålamod, envishet och lite tur...

• De flesta kometerna (75-90%) upptäcks med LASCO C3. Med en film över de senaste dygnen fram till nästan realtid får du en överblick över området kring Solen i halv upplösning.
• För att vara få detaljkännedom och objekt som skulle kunna vara en komet och möjliggöra dig att bli först med att rapportera den måste du dock troligtvis även studera en mer styrbar version av C3 med dubbla upplösningen och den senaste oprocessade bilden.
• Resterande kometer (10-25 %) upptäcks med LASCO C2 som är en inzoomning av C3:s fält närmast runt Solen. Här är motsvarande film över de senaste dygnen fram tills nästan realtid i halv upplösning.
• För att vara få detaljkännedom och objekt som skulle kunna vara en komet och möjliggöra dig att bli först med att rapportera den måste du dock troligtvis även studera en mer styrbar version av C2 med dubbla upplösningen och den senaste oprocessade bilden.
• För att veta vad du skall titta efter i bilderna studera övre delen av denna sida. Det finns planeter, kända kometer, stjärnor, naturligt eller mänskligt skräp och kosmisk strålning så kan vara förvillande lika kometer. För att få en bättre känsla för hur kometer ser ut bör du studera tidigare kometer, gå med i diskussionsgruppen hos Yahoo och lära dig banorna för Kreutz-kometerna (85 % av samtliga) för den aktuella årstiden och eventuellt även övriga kometer. Andra lämpliga informationskällor är Sebastian's comet hunt.
• Om du har hittat ett objekt som du misstänker är en komet så gäller det att kontrollera att det inte är en periodisk komet som är känd sedan tidigare, en planet eller en stjärna. Information om detta finns på SOHO/LASCO comet observations.
• Om du efter att även ha kollat upp de senaste (misstänkta) rapporterade kometerna, har med objektet på (minst) fyra rutor och du ändå tror att det du har hittat en ny komet (objektet har ungefär konstant ljusstyrka, form, förändras förutsägbart i ljusstyrka och har en rimlig hastighet samt bana utan konstiga accelerationer) så rapporterar du observationen längst ner på denna sida enligt följande format. Du måste aktivera Java-konsolen för att kunna mäta positionen hos objektet.
• Misstar du dig så avrapportera ditt "fynd" på samma sida.
• Lycka till med kometjagandet!

För att studera och kartlägga Universum så används bl a olika typer av teleskop. De främsta teleskopen finns numera placerade på ifrån civilisationer avlägsna platser där atmosfärsförhållandena och vädret är optimala samt ljusföroreningarna är ett minimum. Europas rymdorganisation, ESO, har sina främsta observatorieplatser i Chile (La Cilla och Cerro Paranal) på södra halvklotet samt Kanarieöarna (Las Palmas) på norra halvklotet medan USA har sina i Chile (Cerro Tololo) respektive Hawaii (Mauna Kea) på Hawaii.

European Southern Observatory:  

VLT (Very Large Telescope): Är ESO:s stolthet som har byggts på berget Cerro Paranal i Chile och har gett ESA och Europa en frontposition inom den observationella astronomin som endast överträffas av HST. Här finns ett av de absolut bästa atmosfärsförhållandena i hela världen. Består av fyra 8 meters teleskop som dels kan arbeta var för sig och dels kan kopplas samman med interferometri till ett teleskop med en ljusinsamlande diameter på 16 meter. Det första teleskopet, VLT UT1, blev klart under hösten år 1998 och överträffade specifikationerna. Flera detektorer har tagit fram, bl a ? och ISAAC.

La Cilla observatoriet: Här finns en hel uppsättning teleskop för olika ändamål. Det främsta är dock det mycket lyckade NTT (New Technology Telescope) som m h a aktiv optik tar mycket bra fotografier. ESO:s 3,6-meters teleskop är dock det största optiska teleskopet här. Swedish-ESO Submillimetre Telescope (SEST) är ett 15-meters radioteleskop byggt av Sverige.

La Palma: Här ligger ESO:s största observatorium på norra stjärnhimlen. NOT (Nordical Optical Telescope) är ett av de bästa teleskopen här och är ett samarbete mellan Sverige, Danmark och Finland.

Det största enskilda teleskopet i Världen är sedan år 1994 Keck teleskopen på Mauna Kea, Hawaii. Primärspegeln har en diameter på 10 meter och består av 36 stycken segment. År 1996 blev dessutom ytterligare ett teleskop klart, Keck II, som kan kopplas ihop med det första teleskopet via optisk interferometri och därigenom få en ljusinsamlingsförmåga motsvarande en spegel med diametern drygt 14 meter.

Vill man hålla sig informerad om vad som händer inom astronomin så måste man naturligtvis läsa åtminstone en astronomitidning. En av de absolut bästa är Sky & Telescope som numera finns representerad på nätet. De har bl a en nyhetssida. I Sverige finns inte någon tidning av denna kaliber men åtminstone två definitivt läsvärda tidskrifter finns varav den ena är "Astro". Ingen av tidningarna finns dock tyvärr inte ännu representerade på nätet. 

Spana in NASA:s nyhetssida.

Är du intresserad av kometer, som är väldigt aktuella nu i och med 1995 års Hyakutake och 1996 års Hale-Bopp så är S&T kometsida den rätta källan för dig.

Se biografierna om dem som har fått Bruce medaljen som ger en bra uppfattning om många av de största astronomerna under 1900-talet. Pristagarna har en viss tendens att vara från Förenta Staterna samt ganska experimentellt inriktade. Ett antal svenskar (Oskar Backlund (1846-1916), Carl Charlier (1862-1934) och Bertil Lindblad (1895-1965)) har fått priset samt några av mina favoritvetenskapsmän, bl a Fred Hoyle, Subrahmanyan Chandrasekhar och Yakov Zel'dovich. 

En sida på nätet om astronomi som ändras varje dag är Astronomy Picture of the Day där en spännande bild kommenteras av en professionell astronom. Passa gärna på att studera de arkivet som innehåller mer än 2000 stycken bilder. 

Om du är intresserad av ett astronomiprogram för att hålla reda på vad som händer på Jorden och de övriga planeterna och som dessutom är gratis så skall du hämta hem Home Planet. Detta windowsprogram är gjort av John Walker - samma person som grundade AutoCAD - och det upptar ungefär sju megabyte på hårddisken. 

Om du är intresserad av Solsystemet så är det ett måste att besöka Calvin Hamiltons Views of the Solar System. En liknande sida är The Seven Planets.

Rymdteleskopet Hubble (HST) börjar nu bli medelålders och man börjar tänka på att utveckla en ersättare till detta oerhört dyra, men lika framgångsrika teleskop. En ersättare kallad James Webb Space Telescope håller nu på att konstrueras och kan skjutas upp år 2011. 

Ett sätt att få tillgång till vetenskapliga händelser och framsteg inom främst fysik och astronomi är att läsa Physics News som publiseras av The American Institute of Physics. En gång varje vecka så kommer ett nytt nyhetsbrev ut.

Ett måste för alla seriösa astronomer är att regelbundet läsa Astrophysical Journal. Sedan något år tillbaka så finns den tillgänglig på nätet. Under en övergångsperiod var den gratis men numera kostar det tyvärr stora pengar att läsa den.

Ytterligare en mycket bra sida om rymden samt rymdfart är S.P.A.C.E.

Planetary Society är en organisation i Förenta Staterna som verkar för utforskandet av Solsystemet och då främst genom bemannade färder till Mars. Organisationen startades år 1980 bl a av nyligen avlidna astronomen Carl Sagan och dess största affischnamn är numera Steven Spielberg.

En otroligt bra simulator är Solar System Simulator där du kan observera ett godtyckligt objekt i Solsystemet ifrån ett annat godtyckligt objekt. Objektens ytor är till och med verkliga. Denna simulator togs fram vid NASA för att kunna studera rymdfarkosternas banor genom Solsystemet innan de ens hade skjutits upp. Ett mästerverk ur grafiksynpunkt!

NASA och Space Telescope Science Institute har startat en Heritage sida som uppdateras den första torsdagen varje månad.

De som söker sig till mer djup information om naturvetenskap som finns i artiklar får inte missa arXiv.org e-Print archive där en mängd forskare ideellt har lagt in sina artiklar.

Iridium-satelliterna, som skickades upp i slutet av 1990-talet för att ge tillgång till satellittelefoni, finns i ett stort antal och har dessutom tre stora antenner som fungerar som speglar. Kommer man i rätt vinkel till antennerna fungerar dessa reflekteras Solens ljus och satelliten kan bli 25 gånger ljusstarkare än Venus. Du kan se detta fenomen nästan varje dag om du vet var och när du ska titta.

Vill du ha en bakgrundsbild på datorskärmen med astronomiska motiv är HST:s sida för detta perfekt.

Google har tagit fram kartor för Månen och Mars på samma sätt som redan finns för Jorden.