












 |
Hur kan vi vara så säkra på att Universum skapades i Big Bang?
Huvudbevisen för den klassiska Big Bang teorin är numera följande tre:
- Universum expanderar: Universum expanderar och gör det likformigt
rumsmässigt vilket visar att denna expansion måste ha haft sitt ursprung i någon typ av
explosion i en punkt.
- Bakgrundsstrålningen: Det finns en bakgrundsstrålning med en
temperatur som är lika stor oavsett i vilken riktning man mäter. Enligt Big Bang teorin
så skapades den ungefär 380000 år efter smällen då temperaturen hade sjunkit till ca
300000 Kelvin och blivit tillräckligt låg för att Universum skulle bli genomskinligt.
Vid denna tidpunkt fäste plötsligt elektronerna vid atomkärnorna och och fotonerna
kunde plötsligt färdas långa sträckor utan att absorberas utav elektroner.
Temperaturen har p g a expansionen sjunkit och halverats varje gång Universum blivit
dubbelt så stort. Temperaturen är numera 2,750 Kelvin och rödförskjuten från ett maximum
vid 10 nm till mikrovågslängden 1,06 mm. WMAP har bekräftat att temperaturen hos
denna motsvarar den hos en svartkropp med samma temperatur med en noggranhet som
överstiger 99,993 procent.

Bakgrundsstrålningens spektrum motsvarar
perfekt spektrumet hos en svartkropp med temperaturen 2,750 Kelvin.
- Heliumproblemet: Endast Big Bang kan förklara att helium finns i så
stora mängder i Universum och är så väl utspritt eftersom heliumet enligt denna teori
huvudsakligen bildades vid denna händelse.
- Inflationsteorin, som är en utökning av den klassiska "Big Bang"-teorin, förklarar de variationer i bakgrundstemperaturen som COBE och WMAP observerar. Inflationsteorin löser dessutom ett antal problem mellan observationer och den klassiska "Big Bang"-teorin som monopol-, kröknings- och "graceful exit"-problemen. Det finns bl a små variationer i intensiteten orsakade av att expansionen av Universum gick så fort att alla delar inte hann kommunicera med varandra under expansionen.

Den kosmiska bakgrundsstrålningens
temperatur skiljer sig lite från punkt till punkt på himmelssfären.
Dessutom är storleken hos fluktuationerna fördelat på ett specifikt sätt relativt intensiteten i fluktuationerna.

Den kosmiska bakgrundsstrålningens
temperatur skiljer sig lite från punkt till punkt på himmelssfären.
|