Födelseland: Frankrike
Födelseår: 1811
Död år: 1832

Évariste Galois föddes söder om Paris i en by med namnet Bourg-la-Reine den 25 oktober år 1811 i en orolig tid i ett oroligt Frankrike. När Évariste var fyra år gammal valdes hans fader, Nicolas-Gabriel Galois, till borgmästare i byn. Trots liberala värderingar blev fadern en respekterad person och fick behålla makten när Napoleon Bonaparte abdikerade till Louis XVIII. Évariste började i skolan vid tolv års ålder och detta vid den prestigefulla men auktoritiva institutionen Lycée Louis-le-Grand. Skolan hade varit en jesuitskola tidigare och hotades återvända till detta med ökad prästmakt och därmed stöd till kungen. Studenterna var huvudsakligen republika sympartier och planerade ett uppror men rektorn fick höra talas om planen och avstängde genast ett dussintal av de ledande studenterna. Ytterligare ett hundratal studenter avstängdes dagen efter när rektorn krävde en skål till Louis XVIII:s ära utan resultat. Galois var för ung för att vara inblandad men påverkades av det som hände.
Det var inte förrän vid sexton års ålder som Évariste stötte på matematiken vid skolan, blev fullkomligt uppslukad av detta ämne och försummade övriga ämnen fullkomligt. Han blev snabbt bättre än sina lärare och lärde sig direkt från de största matematiska verken som han snabbt bemästrade. Redan vid sjutton års ålder publicerade han sin första artikel. Det var dock flera faktorer som skulle hindra framgången hos detta matematiska geni. Han var för duktig för att lärarna skulle kunna uppskatta hans geniala lösningar på problemen, han gjorde stora delar av uträkningarna i huvudet och skrev oftast bara ner delar av lösningarna samt Évariste hade ett våldsamt humör. Han misslyckades med att komma in på École Polytechnique p g a dessa faktorer. Vid hans andra ansökansförsök lyckades han till och med kasta en tavelsudd mitt i huvudet på examinatorn och därigenom mista sina möjligheter att någonsin komma in på Frankrikes främsta skola.
Galois fortsatte sin forskning på egen hand och försökte bl a att finna en allmän lösning till femtegradsekvationer. Han lyckades visa att femtegradsekvationer inte har några lösningar som kan representeras med hjälp av de fyra räknesätten och rotutdragningar. Två artiklar lämnades in till Vetenskapsakademien och granskades av Augustin-Louis Cauchy som var mycket imponerad och tyckte att artiklarna skulle ingå i akademiens stora matematikpris. De två artiklarna skulle dock skrivas samman till en uppsats, något som Évariste måste göra.
Genombrottet var nu nära men politiken skulle komma i mellan. Under sommaren år 1829 anlände en jesuitpräst till Bourg-le-Reine där fadern fortfarande var borgmästare och började sprida ut rykten p g a faderns republikanska sympartier. Fadern tog illa vid sig av de falska rykterna och begick självmord. Évariste kom hem till begravningen, såg vilka spänningar som prästen hade skapat i byn och inte nog med detta, prästen förättade begravningsceremonin. Ett uppror startade vid begravningen och kistan tappades handlöst i gravens botten.
Évariste återvände till Paris, skrev uppsatsen och sände den till Joseph Fourier (1749-1827) som var akademiens sekreterare. Galois vann dock inte priset ty uppsatsen var försvunnen och kunde inte hittas vid en genomletning av Fouriers papper. Galois var övertygad om att uppsatsen hade kommit bort med flit och hans övertygelse förstärktes året efter när en artikel avslogs för publicering p g a att den ansågs vara för dåligt förklarad.
Han hade nu kommit in vid École Normale Supérieure men där översteg snart hans rykte som bråkmakare och rebell hans rykte som matematiker. Under julirevolutionen år 1830 då Charles X flydde Frankrike så låstes de till övervägande delen radikala republikanska studenterna in på skolan av rektorn. Republikanerna förlorade och Galois anklagade rektorn för feghet men konsekvensen att han blev avstängd ifrån skolan. Galois akademiska karriär var nu slut.
Hans liv var nu i spillror på de flesta sätt. Han arresterades efter att offentligt ha hotat kungen till livet, satt i fängelse i en månad men frisläpptes sedan p g a hans låga ålder. Bara någon månad senare på Bastilliens dag den fjortonde juli år 1831 så marscherade Galois genom Paris gator i en olaglig uniform och dömdes till ett halvt års fängelse. En vecka senare sköt en krypskytt ett skott in i fängelsecellen och skadade mannen i jämter Évariste. Han var övertygad om att regeringen försökte mörda honom blev deprimerad och i en fängelsefylla så försökte han begå självmord utan att lyckas.
Galios skulle snart få ofrivillig hjälp med att ta sitt liv. På något sätt så påbörjades en affär med Stéphanie-Félicie Poterine du Motel, dottern till en framgångsrik läkare. Hon var redan förlovad med Pescheux d'Herbinville, en mycket duktig skytt, som upptäckte hennes otrohet och utmanade Évariste på duell dagen efter. Galois skrev sitt vetenskapliga testamente hela natten för att försöka undvika att hans upptäckter skulle gå förlorade och skickade brevet till en vän som skulle skicka vidare brevet till Europas främsta matematiker ifall Galois skulle dö. Dagen efter, den 30 maj år 1832, så sköts Évariste i magen av d'Herbinville och lämnades att dö. Efter ett par timmar på marken så bars han till sjukhus av brodern Alfred som hade fått reda på duellen allt för sent. Évariste dog dock dagen efter, den 31 maj år 1832.
Det diskuterades livligt om Stéphanie hade förfört Évariste på uppdrag av regeringen men om det var så lär vi aldrig få veta.
Galois artiklar skrevs om och förtydlgades av brodern samt Auguste Chevalier och distribuerades. Det var dock först ett årtionde senare som Joseph Liouville fick tag på litteraturen och insåg dess storhet. Liouville redigerade och publicerade artiklarna i "Journal de Mathématique pures et appliquées". Genast så insågs Galiois storhet och grenen gruppteori inom matematiken hade bildats.