Stephen William Hawking

Födelseland: England
Födelseår: 1942
Stephen Hawking

Stephen William Hawking är en något annorlunda teoretisk fysiker ifrån England. Han innehar numera den Lucasianska professuren i Cambridge som instiftades år 1663 och som bl a Isaac Newton (1642-1727) och Paul Dirac (1902-1984) har haft sedan dess. Han har ett legendariskt rykte i många kretsar, särskilt populärvetenskapliga, p g a att hans ovanliga sjukdom ALS har gjort honom i stort sett totalt förlamad.

Stephen W. Hawking föddes i den engelska universitetsstaden Oxford den 8 januari år 1942. Han tog sin första examen i matematik och fysik vid University College i Oxford år 1962. Doktorerade gjorde han vid Instutitionen för tillämpad matematik och teoretisk fysik vid Cambridge University år 1966. Handledare var Dennis Sciama (1926- ), Storbritanniens ledande mentor inom relativistisk fysik vid denna tidpunkt. Hans tidiga intresse var singulariteter och intresset koncentrerades kring de svarta hålen och han utvecklade nyckeldelar av beviset att svarta hål inte har något hår. Hawking gav den nya definionen absolut horisont och visade år 1970 att den totala arean hos ett antal horisonter i en region bara kan öka så länge inga svarta hål lämnar den studerade regionen. Hans största upptäckt gjorde han när han visade att p g a kvantmekaniska fenomen så strålar svarta hål elektromagnetisk strålning och partiklar av alla typer även när de inte roterar; de svarta hålens temperatur är inte lika med den absoluta nollpunkten och de avdunstar dessutom om de inte matas med materia. Tillsammans med James Bardeen och Brandon Carter (1942- ) så utarbetade han svartahålmekanikens lagar hos svarta hål vid lägret i Les Houches år 1972. Den klassiska eran inom hans forskning sammanfattades genom publicerandet av boken "The large-scale structure of Space-time" som han författade tillsammans med George Ellis.

Hans forskning ändrade nu delvis riktning och han började införa kvantmekaniska samt topologiska metoder inom svartahålsforskningen. Hawking visade att mikroskopiska svarta hål kan ha bildats i Big Bang och uppskattade tillsammans med Don Page antalet som existerar genom faktumet att astronomerna inte ser någon gammastrålning som dessa små svarta hål emitterar genom avdunstningen. Han var med om att utveckla globala metoder, baserade på Roger Penrose (1931- ) topologiska arbeten, för analys av svarta hål och bevisade tillsammans med Roger Penrose att Big Bang måste ha innehållit en singularitet samt att Universum kommer att innehålla en singularitet om det i framtiden kommer att börja kontrahera igen (bl a Penrose anser att detta arbete borde tilldelas Nobelpriset i fysik. Detta har dock inte hittills skett). Hawking formulerade den kronologiska skyddskonjekturen och argumenterade att den förverkligas genom vakuumfluktuationer som förstör varje tidsmaskin precis innan den bildas. De senaste två årtionden har hans forskning inriktats på att försöka utforska lagarna för kvantgravitationen, en total förening mellan relativitetsteorin och kvantmekaniken. År 1988 vann han det israeliska Wolfpriset tillsammans med Roger Penrose för deras "bidrag till förståelsen av Universum".

Kip Thorne (1940- ) har gjort ett antal uppmärksammade vad med Hawking under årens lopp. År 1974 slog han vad med Kip Thorne om att inget svart hål existerar i Cygnus X-1, ett vad som han troligen kommer att förlora. Vinner Hawking skall Thorne ge honom en prenumeration på "Private Eye", vinner Thore skall han få en prenumeration på "Penthouse". År 1991 slog han dessutom vad med Thorne om att nakna singulariteter inte kan formas i Universum m h a klassisk relativitetsteori. Detta vad erkände han sig ha förlorat i februari år 1997 och han gav enligt vadet vinnarna Preskill och Thorne varsin t-shirt med lämpligt tryck.

Det senaste vadet, som fick en uppmärksammad upplösning på GR17, den sjuttonde konferensen om allmän relativitetsteori och gravitation, i Dublin den 21:e juli år 2004, och föreslogs i Pasadena, Kalifornien, den 6:e februari år 1997 av John Preskill och accepterades av Hawking och Thorne. Hawking och Thorne påstod sedan tidigare att information som faller in i ett svart hål försvinner för evigt. Preskill påstod att så är inte fallet utan den kan komma ut ur det svarta hålet igen innan det har avdunstat helt och hållet. Förloraren av vadet skulle ge vinnaren ett valfritt uppslagsverk. Efter det att strängteoretikerna under flera års tid hade gett allt mer övertygande bevis för att informationen verkligen bevaras fick Hawking ändra uppfattning och utarbeta ett klassiskt bevis för att så är fallet. Hawking gav Preskill ett uppslagsverk om baseball. Thorne som inte var övertygad vid denna tidpunkt kan betala halva uppslagsverket till Hawking när (och om) han blir övertygad.

Stephen fick Lou Gerigs sjukdom (ALS=Amyotrophic Lateral Sclerosis) redan i doktorandålder och är i dag totalt paralyserad. Det har talats om att detta handikapp har tvingat Hawking att utveckla vissa unika intellektuella verktyg som är speciellt kraftfulla tillämpade på vissa problem. Denna sjukdom har dessutom gjort att han har uppmärksammats som fysiker eftersom det ger mystik över honom och stärker tron hos allmänheten att en fysiker vanligtvis är excentrisk och annorlunda. År 1988 publicerades hans populärvetenskapliga bok "A Brief History of Time" (finns även i en svensk översättning: "Kosmos: En kort historik"), som blev en otroligt framgång och sålde mer än tio miljoner sålda exemplar samt översattes till ett tiotal språk. Denna bok uppföljdes med "Black Holes and Baby Universes" som i större grad beskriver Hawkings liv men som inte har blivit en lika stor succé. År 1996 gavs en starkt reviderad som främst tack vare många illustrationer är mycket bra och up to date.

Se även hans hemsida på www.hawking.org.uk.

Källor:
[1]: Thorne, Kip: "Black Holes and Time Warps - Einstein's outrageous Legacy", W. W. Norton, New York, 1994.
[2]: Hawking, Stephen: "Black Holes and Baby Universes and other Essays", 1993, ISBN 0-533-09523-4.

Tillbaka till Kosmologikas hemsida