Fields medalj

Fields medalj brukar kallas för Nobelpriset i matematik eftersom det inte delas ut något Nobelpris i ämnet matematik och Fields medalj har valts som en direkt ersättare av det matematiska sällskapet i saknad av ett riktigt Nobelpris. Att det endast delas ut vart fjärde år ökar dess prestige medan att prissumman bara är en hundradel av Nobelprisets drar ner prestigen lite.

Därför inget Nobelpris i matematik

Anledningen till att det inte finns ett Nobelpris i matematik brukar enligt skrönan sägas att Alfred Nobel hade intresse av samma kvinna som matematikern Gösta Mittag-Leffler (1846-1927). Det är osäkert om detta är fallet men det var känt att Nobel ogillade Mittag-Leffler som var en driven organisatör och karriärist. Bl a motarbetade Alfred Nobel Mittag-Lefflers förslag att instifta Sonja Kovalevskij (1850-1891) som professor vid Stockholms Högskola. Nobel hade med Stockholms högskola i sitt testamente ett tag men tog bort det senare. Mittag-Leffler verkar att ha haft inflytande över implementeringen av Nobelpriset efter Nobels död men uppenbarligen åstadkom han inte att ett matematikpris instiftades.

Organisatören och växelverkaren John Fields

John Fields (1863-1932) var god vän med Gösta Mittag-Leffler och var liksom honom inte bara en matematiker utan även en driven organisatör. Han tillbringade tio år i Europa och fick där kontakter med de främsta matematikerna som vid denna tid fanns i Tyskland. Han fick även kontakter med betydelsefulla personer utanför matematiken. Fields fick den internationella matematiska kongressen till Toronto i hemlandet Kanada år 1924 vilket var en framgång med mer än dubbelt så många deltagare som vid kongressen fyra år tidigare. Han dog innan han fått de första medaljerna utdelade men testamenterade tillsammans med matematikern J. L. Synge en summa pengar till instiftande av priset. År 1936 delades Fields medalj ut för första gången vid den matematiska kongressen i Oslo.

Riksbankens pris till Alfred Nobels minne

Sveriges Riksbank instiftade ett pris i ekonomi till Alfred Nobels minne när Riksbanken hade sitt trehundraårsjubileum år 1968. Det är alltså vi skattebetalare som betalar priset i ekonomi. Ett kraftfullt initiativ till en vetenskap som står på betydligt mindre fast grund än matematiken. Varför finns det inte motsvarande kapitalstarka organisationer inom matematiken som kan instifta ett pris i matematik till Nobels minne?

Tillbaka till Kosmologikas hemsida