Julius Robert Oppenheimer

Födelseland: USA
Födelseår: 1904
Död år: 1967



Ytterligare en suverän bild på "Oppie" (60 kB)

Robert Oppenheimer är en av Förenta Staternas mest kända fysiker p g a hans ledande vetenskapliga roll av USAs atombombsprogram; Manhattanprojektet. bli en av landets bästa inhemska fysiker och en av de mest kända.

Barndom

Tyska föräldrar

Julius Robert Oppenheimer föddes i New York City, USA, den 22:a april år 1904. Fadern Julius Seligmann Oppenheimer emigrerade från det Preussiska Kungariket till USA vid arton års ålder. När Robert föddes var fadern en förmögen chef vid en ledande textiltillverkare. Modern Ella Friedman var likt fadern också jude och målare till yrket. Hennes familj hade kommit till USA en generation tidigare. Robert skulle komma att inspireras av hennes estitik och världsbildssyn.

Fadern var framgångsrik inom merkantilindustrin i New York City och de flyttade in i en våning vid Central Park Reservoir på 88:e gatan på Manhattan.

Robert fick den yngre brodern Frank som syskon år 1912 vid åtta års ålder.

Robert bodde åtminstone några år under sin barndom i Santa Fe, New Mexico.

Intresse för mineralogi

Oppenheimer var likt sin farfar intresserad av mineralogi och gick med i Mineral Club of New York vid elva års ålder. Troligtvis var det farfadern som introducerade Robert till ämnet och inspirerade honom.

Akademiska studier

Robert gick i de erkänt bra skolorna Ethical Culture School följt av Alcuin Preparatory School. Oppie utmärkte sig i skolan och de flesta av sina examina på upp till halva tiden.

Kandidatstudier vid Harvard

Oppie började att studera vid Harvard vid arton års ålder. Han var där inspirerad av den experimentella kemisten Percy Bridgeman (1882-1961). Vid denna tidpunkt innehöll vetenskaplig utbildning en stor del historia och klassisk litteratur. Han tog en Batchelor of Arta (kandidatexamen) med Summa Cum Laude på bara tre år år 1925. Mindre än ett år efteråt hade han publicerades sin första artikel, "On the Quantum Theory of Vibration-Rotation Bands" som grundades på den mycket färska kvantmekaniken.

Magisterexamen vid Cambridge University

Robert fortsatte med sin masterexamen vid Cambridge University i England år 1925-26 där han studerade framförallt under Nya Zeeländaren Ernest Rutherford (1871-1937); nobelpristagaren som anses vara fadern till atomteorin.

Doktorsexamen vid Göttingen

Oppenheimer började att dra till sig uppmärksamhet i europeiska vetenskapliga kretsar och fick ett erbjudande av Max Born vid Göttingen som han accepterade. Här studerade han tillsammans med vetenskapliga giganter som Werner Heisenberg (1901-1976), Enrico Fermi (1901-1954) och Edward Teller (1908-2003).

Han skrev artikeln "Quantum Theory of Molecules” år 1927 tillsammans med Born som innehåller Born-Oppenheimer approximationen beskriver hur molekyler interagerar. Oppenheimer hade här nytta av sina kunskaper inom kemi.

Var intresserad av östasiatisk religion och mysticism och lärde sig till och med sanskrit för att kunna läsa bhagavad gita på originalspråk.

Får smeknamnet "Oppie"

Fick smeknamnet Oppie från tiden vid Universitetet i Leiden.

Dubbla professurer

Efter en längre tid i Europa vid olika universitet så accepterade han år 1929 professurer inte bara vid Berkeley utan även vid Caltech. Tack vare åren av postdoktorala studier i Europa, där han fick den nödvändiga erfarenheten och det enorma kunnandet som han hade, så kunde han utforma Berkeleys nygrundade fysikaliska institution till något alldeles extra.

Fick flera jobberbjudanden från USA och accepterade två vid Berkeley där han blev Associate Professor och tillbringade vintrarna i Berkeley och Caltech i Pasadena på somrarna. Han flyttade permanent tillbaka till USA år 1929. Han höll dessa två positioner fram till år 1942.

Introducerar den västerländska teoretiska fysiken i USA

I och med den frihet och attraktionsförmåga han fick vid Berkeley så ledde detta till att han introducerade den västeuropeiska teoretiska fysiken i USA på 1930-talet. Vid Caltech fick han inte lika stort inflytande eftersom fysikinstitutionen redan var väletablerad, något som hade gjorts av Robert Millikan (1868-1953).

Förutsäger positronen

Förutsade positronen i en artikel år 1930. Detta bekräftas av Carl Anderson (1905-1991) år 1932 som hade studerat under Oppie vid Caltech.

Drar till sig begåvade doktorander

Han blev välkänd på 1930-talet och drog till sig många lovande doktorander och postdocs under sig och hade dagligen frågestunder med dem.

Oppenheimer-Philips-processen

Var en av de första som hade kvinnliga doktorander och utarbetade tillsammans med Melba Phillips Oppenheimer-Phillips processen år 1935 där de visade att ämnen kan bli radioaktiva genom att bombardera material med deuteroner och en kärnreaktion kan inträffa vid lägre energier än vad som hittills ansågs vara möjligt.

Forskning om svarta hål

Studier av neutronstjärnor med Serber

Oppenheimer visade tillsammans med Robert Serber (1909-1997) att Lev Landau (1908-1968) hade fel i att stjärnor kan hållas varma av neutronkärnor i dess inre.

Landau-Oppenheimer-Volkov gränsen

Oppenheimer visade därefter tillsammans med George Volkoff (1914-2000) att det är en övre gräns hos den massa som en neutronkärna kan ha, en gräns som numera kallas för Landau-Oppenheimer-Volkovgränsen.

Oppenheimer-Snyder-artikeln

Sin största vetenskapliga framgång gjorde han dock år 1939 då han tillsammans med Hartland Snyder (1913-1962) visade att i en ytterst idealiserad modell så måste en tillräckligt massiv stjärna kollapsa fullständigt när kärnreaktionerna i dess inre upphör. Detta var den klart största upptäckten om svarta hål sedan Karl Schwarzschild (1873-1916) upptäckte sin berömda metrik och förde in forskningen om de svarta hålen i en ny fas. Han hade en strid med John Wheeler (1911-2008) över om implosionen hos en massiv stjärna bildar ett svart hål eller ej (Wheeler blev gradvis övertygad och till slut en hängiven anhängare av svartahålsteorin).

Vetenskaplig ledare för Manhattanprojektet

I mars år 1943 blev han officiell vetenskaplig ledare i Manhattanprojektet (trots att han var involverad i projektet sedan tidigare) som var kodnamnet bakom USA:s utveckling av det första atomvapnet (den militära ledaren var General Leslie Groves (1896-1970)). "Oppie" var en mycket beläst och allmänbildad man och döpte av religiösa skäl den första atombomben till Trinity.

Efter kriget kom han aldrig att återuppta forskningen kring de svarta hålen, möjligtvis med undantaget att han deltog i den stora texaskonferensen om svarta hål som ägde rum i Dallas mindre än en månad efter Kennedymordet år 1953.

Personlighet och privatliv

Hade en tvist med Patrick Blackett (1897-1974) och lämnade ett giftigt äpple på hans skrivbord innan Oppenheimer åkte på semester i Frankrike. Oppie tog strypgrepp på studiekamraten Francis Ferguson när denne berättade att han skulle gifta sig.

Var en enigma och outsider med perioder av depression. Var en osäker person.

Förmåga att fokusera

Oppenheimer var fokuserat på fysiken och valde medvetet bort distraktioner som massmedia.

Bosätter sig i New Mexico

Tillbringade mycket tid i New Mexico i och med Manhattanprojektet och köpte till slut en ranch i delstaten.

Relationer och familj

Han hade en relation med den tio år yngre psykologistudenten Jean Tatlock (1914-1944). Hon hade depressioner och en avvikande sexuellitet. Deras relation fortsatte även efter år 1940, fram tills hon begick självmord år 1944, då han träffade Katherine "Kitty" Harrison (1910-1972). Hon skilde sig från maken Stuart Harrison och gifte sig med Oppenheimer dagen efter. Han fick med Kitty de två barnen Robert, som hon var gravid med när de möttes, och dottern Katherine år 1944.

Anklagad för kommunism

Oppenheimer var skeptisk till att utveckla vätebomben efter kriget och blev p g a detta samt hans aktiviteter på 1930-talet misstänkt för att vara vänstersympatisör och spion för Sovjetunionen samt förlorade tillgången till klassificerad information inom området efter det att bl a Edward Teller (1908-2003) hade vittnat mot honom.

Enrico Fermi-priset

År 1963 fick Oppenheimer dock delvis upprättelse när han fick Enrico Fermi-priset som ironiskt nog delades ut av Lyndon B. Johnson.

Lungcancer till följd av omfattande rökning

J. Robert Oppenheimer dog i sviterna utav cancer i Princeton, New Jersey, USA, den artonde februari år 1967. Oppie var kedjerökare och hade ofta ett moln av rök runt sig och bidrog till sin tidiga död.

Källor:
[1]: Black Holes and Time Warps @ Amazon, 1995-01-17.
[2]: YouTube: The Peoples Profiles - "Oppenheimer - Destroyer of Worlds Documentary, 2023-07-21.
[3]: Wikipedia, J. Robert Oppenheimer, 2018-01-22.

Tillbaka till Kosmologikas hemsida