Kosmologi är läran om kosmos som helhet. D v s hur världsalltet blev till, hur det utvecklats på en storskalig nivå, hur det kommer att utvecklas samt hur dess öde kommer att bli. Frågor kring hur - och kanske ännu mer varför - världsalltet och mänskligheten existerar har fascinerat oss ända sedan vi gradvis utvecklades till intelligenta och medvetna varelser. Mängder med religioner, som var och en ofta har ansett sig vara den rätta, har sedan dess vuxit fram för att försöka ge människan svar på dessa frågor. Under 1900-talet har dock vetenskapen, baserad på den universella sanning som finns inbyggd i matematiken när den tillämpas på verkligheten, för första gången kunnat börja förklara dessa frågor med logiska resonemang. Den moderna kosmologin fick sin start som vetenskap i och med utvecklandet av den allmänna relativitetsteorin, vars kanske största förutsägelse är expansionen hos vårt Universum.
Big Bang teorin är numera den befästa grundteorin för hur vårt Universum har skapats inte mycket tack vare de framgångsrika resultaten åstadkomna med COBE under första delen av 1990-talet. Big Bang teorin säger att Universum - samt rum, tid och energi - skapades i en mycket het explosionliknande händelse som fick Universum att börja expandera från en punkt för 13,7 miljarder år sedan. Allt eftersom har storskaliga strukturer, galaxer innehållande massvis med stjärnor som i sin tur i de flesta fall har flertalet planeter runt sig - några av dem lämpade för liv - bildats.
COBE bekräftade även att inflationsteorin, en påbyggnad av den klassiska Big Bang teorin för att förklara ett flertal problem med den senare, stämmer genom att observera de storskaliga krusningar i bakgrundsstrålningen orsakade av att ljuset färdades med ändlig hastighet även i det tidiga Universum men med mikroskopiska ojämnheter i urmassan, efter en nästan oändlig uppblåsning ledde till en aning ojämn fördelning av kosmos.
Under år 2003 lyckades WMAP, en hade förbättrad känslighet jämfört med COBE, bekräfta det som studerandet av supernovor hade antytt under de senaste åren - att Universums expansion sker allt snabbare. Einsteins kosmologiska konstant, som han senare förkastade som det största misstaget under sin karriär, har alltså återintroducerats inom kosmologin fast med en lätt annorlunda innebörd. WMAP har även konstaterat att Universums ålder är ungefär 13,73 miljarder år på mindre än en procent när, att Universum har en platt geometri, består av bara 4 % vanlig materia, 22 % mörk materia och hela 73 % mörk energi. Universum domineras alltså av mörk energi, en hittills okänd typ av energi, som orsakar den accelererande expansionen av Universum.
År 2014 så publicerades resultaten från satelliten Planck som förbättrade COBEs och WMAPs resultat ytterligare på de flesta sätt. Man kom fram till att Hubbles konstant är 67,80 ± 0,77 (km/s)/Mpc. Planck förfinade Universums ålder är 13,813 ± 0,038 miljarder år, att Hubbles konstant är 67,31 ± 0,96 (km/s)/Mpc, energin i Universum består av 4,82 ± 0,05 % vanlig materia, 25,8 ± 0,4 % mörk materia och 68,5 ± 1,3 % mörk energi.
Universums geometri Elektriskt Universum Levande Universum Laniakia Multiversum Antropiska principer Weyls krökningshypotes |
Sammanfattning av den moderna kosmologin
Fortsätt nu upptäcksfärden inom kosmologin efter denna kompakta sammanfattning genom att studera hur många av vetenskapsmännen inom den moderna naturvetenskapen tog fram teorin i Den moderna kosmologins utveckling. |
© Copyright 1992- |