Metabolism & kosthållning

Astrobiologi

Energiupptag är fundamentalt för biologiska varelser. I fallet för människan, som är utvecklad för en växtbaserad kost, så får det konsekvenser för klimatet på planeten vi bor på.

Metabolism

Metabolismen delas in i två grupper beroende på hur de tar upp energi och hur de tar upp kol[1]. Hur varelser omvandlar energi som ursprungligen huvudsakligen kommer ifrån den närmaste stjärnan är av stor vikt. Kol är grundstenen för att bygga upp varelser så att de blir större. De två huvudsätten är att energin kommer antingen ifrån ljus, s k fototrof, eller ifrån intagande och nedbrytande av organismer, s k kemotrof. Organismen är heterotrop om den tar upp organiskt kol från bl a sockerarter och autotrop om den tar upp och fixerar inorganiskt kol från koldioxid för att skapa anabolism.

Energiintagsform
Kemi
Kemotrof Fototrof
Kolanabolism Organisk Oorganisk Organisk Oorganisk
Kategori Kemoheterotrop Kemoheterotrop Fotoheterotrop Fotoheterotrop
Exempel Katt Mikrob i djuphavskälla Svampar i skog. Mikrob i varm ytkälla. Träd

Kommer växternas energi från solljus är svamparna fotoheterotroper. Svampar är heterotroper som utvinner kolhydrater från levande organismer vilket är mer energieffektivt än att utsöndra egna enzym för att ta upp näringsämnen. Kommer energin från värme är de kemoheterotroper.

Kosthållning

Det viktigaste för människor som lever ute i och med naturen är inte att ha med sig vapen utan att veta vilka växter man kan äta[2], [3]. Homo Sapiens är skapade för att äta växtbaserad mat och inte kött. Det kan man se på tänderna i käken som är platta hos Homo Sapiens. Köttätare, t ex som tigrar, har långa hörntänder för att kunna bita ett djur i halsen och hålla fast det. Människor har färgbaserad syn för att kunna se mogen frukt som är full av antioxidanter. Köttätare som tigern är färgblind men ljuskänsligare syn för att kunna jaga djur i mörker. Köttätare kan generera vitaminer som C-vitamin vilket inte människan kan.

Kötthets

Tyske kemisten Justus von Liebig (1803-1873), som var en grundare av organisk kemi, påstod (felaktigt) att en köttbaserad kost behövs och att växtätare inte är uthålliga[2], [3]. Det blev startskottet till kötteran som fortfarande pågår och dominerar i stort sett hela Jorden. Den storskaliga djurhållningen på Jorden är generellt sett ohuman och inget en civiliserad person kan stödja[5].

Slakterier är placerade på Leylinjer

Slakterier är placerade på Leylinjer för att negativt sänka planetens energi.

Aminosyror

Essentiella aminosyror påstås felaktigen inte finnas i växtbaserad mat[2], [3]. Samtidigt kommer all köttbaserad mat ifrån växter eftersom boskap i sin tur bara äter växtbaserad mat.

Vitaminer

Vitamin B12 tillverkas av bakterier som däggdjur får i sig i naturen när de äter mat och vatten med spår från jord[2], [3]. Vitamin B12 måste alltså tillsättas i mat till djur som inte lever i naturen. Så det är mindre energikrävande för människan att äta denna vitamin direkt än via djur som har ätit tillskott av den.

Oljor

Omega-3 fiskleverolja kommer ifrån alger som fisk äter. Lax odlad i fångenskap har inte ätit dessa alger naturligt, utan behöver få dessa tillsatta i fodret som människan likaväl kan äta själv från början. Och de utvecklar sjukdomar och skador eftersom de lever så tätt i fångenskap som kräver mediciner som antibiotika. I en laxodlingskasse kan upp till 70000 laxar vistas[4].

Klimatpåverkan av köttproduktionen

Uppskattningsvis 83 % av all jordbruksmark används för köttproduktion men ger bara 18 % av all mat[2], [3]. Köttproduktion är den största enskilda förstöraren av habitat på Jorden. 27 % av allt färskvatten används för köttproduktion. Det går åt ungefär 2400 liter för att producera en hamburgare. Detta samtidigt som det är vattenbrist på stora delar av Jorden. En miljoner liter vatten sparas per år för varje person som går över från en köttbaserad diet till en växtbaserad diet. Köttproduktionen ger upphov till stora föroreningar i hav, sjöar och vattendrag eftersom det är stora lokala utsläpp av konstgödsel, avföring och bekämpningsmedel. Kor fiser metan som kortsiktigt har 86 ggr större GHG-utsläppseffekt än koldioxid (23 gånger större på 100 års sikt).


Källor:
[1]: "A very short introduction to Astrobiology", David C. Catling, Oxford University Press, 2013-10-24.
[2]: "The GameChangers" @ IMDb.com, 2020-01-29.
[3]: The GameChangers" @ Netflix.com, 2020-01-29.
[4]: Magasinet Filter: "Fula fiskar", 2019-01-28.
[5]: Earthlings @ IMDb.com, 2005-09-24.

Tillbaka till Kosmologikas hemsida

© Copyright 2018- Christian Målmark E-postadress

Nästa sida
Copyright © www.kosmologika.net. Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk. Användning i undervisningssyfte eller kommersiella syften är ej tillåten utan tillstånd. Läs mer här: https://www.kosmologika.net/Copyright.html.